OSPAR-guide: Regler för flytbryggor och pontoner

OSPAR 2025/02 – Komplett guide: Regler för cellplast i flytbryggor, pontoner och bojar – utfasning, inkapsling och tidsplan 2026–2031

OSPAR-beslutet 2025/02 innebär nya internationella åtaganden för att förebygga plastföroreningar från flytbryggor, pontoner och bojar med cellplast (EPS/XPS) och andra skumplaster. Beslutet kräver att medlemsstaterna inför nationella åtgärder mot nya konstruktioner med oskyddad cellplast och uppmuntrar utbyte av befintliga oskyddade pontoner. Helt och delvis inkapslade konstruktioner får fortsatt användas, men skadat skydd och exponerad cellplast som visar tecken på nedbrytning behöver åtgärdas. I denna guide förklarar vi OSPAR regler, tidsplanen 2026–2031 och hur moderna, luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) kan vara ett cellplastfritt alternativ till traditionella betongbryggor och trä- och betongbryggor.

Vad är OSPAR Decision 2025/02?

OSPAR är ett internationellt samarbete enligt havsmiljökonventionen för Nordostatlanten, inklusive Sveriges västkust med Skagerrak och Kattegatt. Sverige är ett av de 15 medlemsländerna, och även EU är fördragsslutande part. OSPAR Decision 2025/02 är ett bindande beslut för parterna och syftar till att förebygga och eliminera plastföroreningar från flytbryggor, pontoner och bojar med oskyddad eller skadad cellplast (EPS/XPS) och andra skumplaster. Beslutet innebär att medlemsstaterna ska vidta nationella åtgärder, men är inte i sig ett generellt svenskt förbud mot betongbryggor eller trä- och betongbryggor.

Varför välja luftfyllda HDPE-pontoner i stället för bryggor med cellplast?

När en kommun, båtklubb eller hamn investerar i nya flytbryggor handlar valet om betydligt mer än inköpspris och utseende. Det handlar om vad som ska ligga i vattnet under de kommande årtiondena.

AlfaBryggans ståndpunkt är tydlig: Varför fortsätta bygga in cellplast (EPS/XPS) när det finns beprövade, luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) som inte behöver någon cellplast alls?

  • Ingen cellplast – ingen spridning av EPS/XPS: Våra helsvetsade, luftfyllda HDPE-pontoner innehåller ingen frigolit som kan fragmenteras och spridas i vattenmiljön.
  • Ingen cellplastkärna som måste skyddas: I betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast är skyddet av flytmaterialet en viktig miljöfråga. Med luftfyllda HDPE-pontoner elimineras just detta konstruktionsberoende.
  • Robust och underhållsvänlig konstruktion: UV-stabiliserad HD-polyeten är korrosionsbeständig och lämpar sig för långvarig användning i vatten. Pontonerna ska naturligtvis dimensioneras och underhållas för aktuella förhållanden.
  • Enklare materialstruktur vid framtida avveckling: HDPE-pontoner innehåller ingen kombination av betong och cellplast som behöver separeras. HD-polyeten är dessutom ett material som kan återvinnas under rätt förutsättningar.

OSPAR Decision 2025/02 markerar en tydlig förändring i synen på cellplast i marina flytkonstruktioner. Beslutet tillåter fortsatt användning av skyddade cellplastpontoner, men varför välja en ny konstruktion med ett flytmaterial som kräver särskilt skydd mot fragmentering när cellplastfria alternativ redan finns?

För AlfaBryggan är svaret enkelt: Välj bort problemet redan vid inköpet – välj luftfyllda HDPE-pontoner utan cellplast.

Fakta: Havsmiljöinstitutets rapport 2025:5

  • Miljörisken: Oskyddad cellplast (EPS/XPS) i flytbryggor kan skadas och sprida plastfragment och mikroplaster. Rapporten visar att riskerna behöver tas på allvar, men utsläppens totala omfattning är ännu inte fastställd.
  • Kartläggningen: Cirka 20 % av de kartlagda flytbryggorna bedömdes ha skadade flytelement i någon omfattning. Studien visar också att många bryggförvaltare saknar tillräcklig kunskap om befintliga konstruktioner och flytmaterial.
  • Rekommendationen: Forskarna rekommenderar att kommuner, båtklubbar och andra bryggförvaltare tillämpar försiktighetsprincipen enligt miljöbalken. Ytterligare undersökningar behövs för att kvantifiera plastläckaget från flytbryggor.
  • Ladda ner Havsmiljöinstitutets rapport 2025:5 (PDF)

    Skyddsnivåer enligt OSPAR § 1.1 – oskyddad och inkapslad cellplast

    OSPAR-beslutet 2025/02 skiljer mellan tre typer av skydd för cellplast (EPS/XPS) i flytbryggor, pontoner och bojar. Definitionerna finns i § 1.1 g–i, medan kraven på nationella åtgärder anges i § 3.1.

    • 1. Oskyddad cellplast (Non-coated): EPS/XPS eller annan skumplast som saknar ett skyddande hölje enligt OSPAR:s definitioner. Medlemsstaterna ska införa nationella åtgärder för att förhindra användningen av nya oskyddade pontoner och bojar. Befintliga oskyddade konstruktioner omfattas av särskilda mål för utbyte.
    • 2. Delvis inkapslad cellplast (Partially coated): Cellplasten är skyddad på ovansidan och sidorna, medan undersidan är exponerad. Denna konstruktion förekommer bland annat i vissa betongbryggor och trä- och betongbryggor. OSPAR tillåter fortsatt användning, men medlemsstaterna ska kräva reparation eller utbyte när skyddet skadats eller visar tecken på nedbrytning och cellplasten exponeras. OSPAR konstaterar dessutom att mer forskning behövs om plastläckage från öppna undersidor.
    • 3. Helt inkapslad cellplast (Coated): EPS/XPS är omsluten av ett skyddande material som motstår nötning och UV-påverkan för att förhindra fragmentering. OSPAR tillåter fortsatt användning av sådana konstruktioner, förutsatt att skadade skydd och exponerad cellplast som visar tecken på nedbrytning åtgärdas. Medlemsstaterna får uppmuntra helt inkapslade konstruktioner enligt försiktighetsprincipen.

    Cellplastfritt alternativ: Slutna, luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) behöver ingen EPS/XPS för sin flytkraft. OSPAR nämner uttryckligen luftfyllda HDPE-pontoner som ett alternativ att beakta vid val av flytkonstruktioner.

      Tidsplan för implementering (§ 3.1)

      DatumMilstolpeDetaljer (enligt § 3.1)
      13 januari 2026IkraftträdandeOSPAR Decision 2025/02 träder i kraft och blir bindande för de fördragsslutande parterna.
      13 januari 2029Nationella åtgärder och mål för bojarBindande: Länderna ska ha vidtagit åtgärder för att förhindra användning av nya pontoner och bojar med oskyddad cellplast (§ 3.1.1). Målsättning: Befintliga oskyddade bojar ska ha ersatts inom tre år (§ 3.1.2).
      13 januari 2031Målsättning för befintliga pontonerLänderna bör uppmuntra utbyte av befintliga pontoner med oskyddad cellplast, med målet att dessa ska vara utfasade inom fem år (§ 3.1.2). Det är inte ett automatiskt förbud mot samtliga äldre betongbryggor.

      Omedelbart krav vid skada (§ 3.1.4):

      Enligt OSPAR-beslutet 2025/02 § 3.1.4 ska medlemsstaterna vidta åtgärder som kräver reparation eller utbyte av helt eller delvis inkapslade pontoner och bojar när skyddet har skadats eller visar tecken på nedbrytning och cellplasten (EPS/XPS) exponeras. Detta är särskilt relevant för äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med skadade skyddskonstruktioner. Beslutet innebär däremot inte att varje spricka automatiskt medför ett omedelbart svenskt tillsynsingripande. Det beror på skadans omfattning och tillämpliga nationella regler.

      Bakgrund: Varför regleras cellplast i marina miljöer?

      Cellplast som EPS (expanderad polystyren) och XPS (extruderad polystyren), ofta kallad frigolit, används som flytmaterial i många äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor. När cellplasten är oskyddad eller exponeras genom skador kan UV-strålning, mekaniskt slitage, vågor, is och marina organismer bidra till att materialet bryts sönder. Då kan plastfragment och mikroplaster (plastpartiklar mindre än 5 mm) spridas i vattenmiljön.

      Plastpartiklarna kan tas upp av vattenlevande organismer och orsaka negativa effekter. Havsmiljöinstitutets rapport 2025:5 – Plastföroreningar från Sveriges flytbryggor visar att EPS/XPS förekommer i svenska flytbryggor och att skadade flytelement kan innebära risk för plastläckage. Rapporten visar även att kunskapen om befintliga bryggors konstruktion och flytmaterial ofta är bristfällig. Hur stora utsläppen från svenska flytbryggor faktiskt är behöver dock undersökas ytterligare. Resultaten ger därför stöd för förebyggande miljöåtgärder och för att överväga cellplastfria alternativ som luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE).

      Varför EPS/XPS hamnade på agendan

      Många äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor använder cellplast (EPS/XPS) som flytmaterial. I vissa konstruktioner är cellplasten exponerad på undersidan, medan andra har ett skyddande hölje. När skyddet är otillräckligt eller skadas kan följande problem uppstå:

      • Exponering: Sprickor, istryck, påseglingar och mekaniskt slitage kan blottlägga cellplasten i äldre flytbryggor.
      • Spridning av mikroplaster: Exponerad EPS/XPS kan fragmenteras och sprida plastpartiklar i vattenmiljön. OSPAR uppmärksammar särskilt riskerna med oskyddade pontoner och behovet av mer forskning om öppna undersidor.
      • Avfallshantering och återvinning: Uttjänta betongbryggor med cellplastkärna, armering och andra beslag kan vara komplicerade och kostsamma att demontera, materialseparera och återvinna.

        AlfaBryggans miljöarbete – Från tidiga varningar till OSPAR 2025/02

        AlfaBryggan har sedan 2009 arbetat med moderna flytbryggor och pontonlösningar. Under många år har vi uppmärksammat miljöriskerna med äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor där cellplast (EPS/XPS) används som flytmaterial, särskilt konstruktioner med öppna undersidor och exponerad cellplast. Genom debattartiklar, branschpress och dialog med kommuner och myndigheter har vi lyft frågor om mikroplaster, miljöansvar, återvinning och hållbar upphandling av flytbryggor.

        Med OSPAR Decision 2025/02 har riskerna med oskyddad cellplast i pontoner och bojar fått tydlig internationell uppmärksamhet. Beslutet nämner uttryckligen luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) som ett alternativ att överväga vid val av flytkonstruktioner. AlfaBryggans långsiktiga satsning på cellplastfria HDPE-pontoner och stålpontoner ligger därmed väl i linje med beslutets miljömål. Läs mer om tekniken och miljöfördelarna i vår artikel om HDPE-pontoner, stålpontoner och OSPAR 2025/02.

        Därför rekommenderar AlfaBryggan cellplastfria HDPE- och stålpontoner

        AlfaBryggan erbjuder beprövade flytbryggor och pontonsystem med luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) samt cellplastfria stålpontoner. Till skillnad från traditionella betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplastkärnor behöver dessa konstruktioner ingen EPS/XPS-cellplast för sin flytkraft. Därmed undviks risken för spridning av fragment från just denna typ av flytmaterial. OSPAR Decision 2025/02 nämner uttryckligen luftfyllda HDPE-pontoner som ett alternativ att överväga. Våra bryggsystem kan anpassas efter projektets krav på bärighet, stabilitet och lokala vattenförhållanden.

        Geografiskt ansvar: OSPAR, HELCOM och insjöar

        OSPAR – Sveriges västkust: OSPAR-konventionen omfattar Nordostatlanten, inklusive Skagerrak och delar av Kattegatt. OSPAR Decision 2025/02 är bindande för de fördragsslutande parterna och kräver att medlemsstaterna vidtar nationella åtgärder mot plastföroreningar från pontoner och bojar. Beslutet innebär däremot inte ett automatiskt, direkt tillämpligt förbud för enskilda svenska bryggägare.

        HELCOM – Östersjön: Östersjön omfattas av Helsingforskonventionen och miljösamarbetet HELCOM. Organisationens Baltic Sea Action Plan och Regional Action Plan on Marine Litter innehåller åtgärder för att minska plastföroreningar och marint skräp. OSPAR:s specifika beslut om cellplast i pontoner gäller inte automatiskt i Östersjön, och motsvarande bindande tidsfrister har inte fastställts genom dessa HELCOM-planer.

        Insjöar och inlandsvatten: OSPAR:s geografiska tillämpningsområde omfattar inte svenska insjöar. Däremot gäller nationell miljölagstiftning, bland annat miljöbalkens allmänna hänsynsregler, även för verksamheter i sötvatten. Kommuner och andra verksamhetsutövare behöver därför beakta risken för plastföroreningar även vid upphandling, användning och avveckling av flytbryggor i sjöar.

        Bastuflottar och andra flytande plattformar: OSPAR:s definition av pontoner omfattar även flytande plattformar och flottar. Konstruktioner med oskyddad cellplast (EPS/XPS) kan därför omfattas av beslutet inom dess geografiska tillämpningsområde och enligt de nationella åtgärder som införs.

        Sammanfattningsvis:

        • OSPAR-området: Internationellt bindande åtaganden som medlemsstaterna ska genomföra nationellt.
        • Östersjön: HELCOM:s miljöarbete mot plastföroreningar, men inte automatiskt OSPAR:s specifika pontonkrav.
        • Insjöar: Nationell miljölagstiftning och relevanta lokala krav.

        Oavsett geografiskt område är cellplastfria flytbryggor med luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) ett alternativ för att minska risken för spridning av EPS/XPS från skadade betongbryggor och trä- och betongbryggor.

        Ansvar för tillsyn och efterlevnad

        Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är ansvarig myndighet för Sveriges deltagande i OSPAR-konventionen och företräder Sverige i OSPAR:s förhandlingar. OSPAR Decision 2025/02 innebär att Sverige, tillsammans med övriga fördragsslutande parter, ska vidta nationella åtgärder för att förebygga plastföroreningar från pontoner och bojar med cellplast (EPS/XPS).

        Tillsyn över flytbryggor och pontoner sker enligt svensk miljölagstiftning. Beroende på verksamhetens art och vilka regler som är tillämpliga kan tillsynsansvaret ligga hos kommunens miljönämnd eller länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsyn av vattenverksamhet, men ansvaret kan i vissa fall ha överlåtits till kommunen. Havs- och vattenmyndigheten ger nationell tillsynsvägledning inom bland annat vattenverksamhet.

        Enligt OSPAR § 3.1.6 ska medlemsstaterna säkerställa den övervakning och kontroll som behövs för att beslutet ska efterlevas. Skadade betongbryggor och trä- och betongbryggor med exponerad cellplast kan därför vara särskilt relevanta att undersöka. Eventuella krav på reparation, utbyte eller andra åtgärder måste dock grundas på tillämpliga svenska bestämmelser och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

        Ansvar på båtklubbar

        Båtklubbar och hamnföreningar som äger eller förvaltar flytbryggor omfattas av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Föreningen behöver ha kunskap om sina anläggningar och vidta rimliga försiktighetsåtgärder för att förebygga miljöskador. Detta gäller även äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast (EPS/XPS) som flytmaterial.

        Föreningens och styrelsens ansvar: När båtklubben är verksamhetsutövare är det normalt föreningen som juridisk person som ansvarar enligt miljöbalken. Styrelsen företräder föreningen och ansvarar för att organisera verksamheten så att skyldigheterna kan fullgöras. Det innebär däremot inte att varje styrelseledamot automatiskt har ett personligt juridiskt ansvar. Ansvarsfördelningen bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

        Egenkontroll och tillsyn: Båtklubbar bör dokumentera vilka flytmaterial som används, kontrollera pontonernas skick och uppmärksamma skador där cellplast kan exponeras och sprida plastfragment eller mikroplaster. Tillsynsmyndigheten kan enligt miljöbalken kräva undersökningar eller åtgärder av den ansvariga verksamhetsutövaren. OSPAR Decision 2025/02 riktar sig till de fördragsslutande parterna och innebär inte i sig ett direkt svenskt förbud för enskilda båtklubbar.

        Ekonomi, livscykelkostnad (LCC) och miljöpåverkan (LCA)

        Vid investering i nya flytbryggor och pontoner bör kommuner, båtklubbar och hamnägare jämföra mer än inköpspriset. En livscykelkostnadsanalys (LCC) omfattar kostnader för inköp, transport, installation, underhåll, reparationer och framtida avveckling. En livscykelanalys (LCA) undersöker i stället konstruktionens miljöpåverkan under hela livscykeln.

        Äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast (EPS/XPS) kan medföra höga kostnader vid rivning eftersom betong, armering, cellplast och andra material behöver hanteras och separeras. Luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) och cellplastfria stålpontoner erbjuder alternativa konstruktioner med andra förutsättningar för underhåll och återvinning. Vilken lösning som har lägst totalkostnad och miljöpåverkan måste bedömas utifrån det aktuella projektet.

        MaterialFördelarKompatibilitet OSPAR
        Luftfylld HDPEKorrosionsbeständig, slagseg och tekniskt återvinningsbar. Ingen cellplastkärna.Nämns uttryckligen som alternativ i § 3.1.5.
        Cellplastfritt stålHög hållfasthet och lång möjlig livslängd med rätt korrosionsskydd och underhåll.Omfattas inte av beslutets särskilda åtgärder mot EPS/XPS när konstruktionen saknar skumplast.
        Betong med EPS/XPS (cellplast)Hög egenvikt kan ge stabilitet och vågdämpning. Återvinning kan kräva materialseparering.Oskyddad cellplast omfattas av åtgärder. Helt och delvis inkapslade konstruktioner får fortsatt användas enligt § 3.1.3, med krav på åtgärder vid vissa skador.

        Vad ska bryggägare och kommuner göra nu?

        1. För befintliga anläggningar

        • Inventera: Kartlägg vilka flytbryggor och pontoner som innehåller cellplast (EPS/XPS) och om materialet är oskyddat, delvis inkapslat eller helt inkapslat.
        • Dokumentera: Kontrollera och fotografera pontonernas skick, särskilt undersidor, skarvar och områden med sprickor eller andra skador.
        • Åtgärda: Reparera skador där cellplast exponeras och riskerar att sprida plastfragment och mikroplaster. Bedöm behovet av reparation eller utbyte utifrån skadornas omfattning.
        • Planera: Upprätta en långsiktig underhålls- och utbytesplan. OSPAR 2025/02 anger januari 2031 som målsättning för utfasning av befintliga oskyddade pontoner inom OSPAR:s havsområde. Detta är inte ett generellt krav på att alla äldre betongbryggor ska bytas ut före 2031.

          2. Vid nyproduktion eller ombyggnad

            • Välj cellplastfritt från början: Vid nyproduktion och ombyggnad rekommenderar AlfaBryggan flytbryggor med luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) eller cellplastfria stålpontoner. Varför bygga in cellplast (EPS/XPS) i nya betongbryggor eller trä- och betongbryggor när det finns beprövade konstruktioner som inte behöver någon cellplast alls? Genom att välja cellplastfritt elimineras risken för spridning av EPS/XPS från flytmaterialet, i stället för att vara beroende av att en cellplastkärna förblir skyddad under hela bryggans livslängd.
            • Ställ funktionsbaserade krav: Utvärdera bärighet, stabilitet, beständighet, miljöegenskaper och underhåll. Begär dokumentation över flytmaterial och hur konstruktionen skyddas mot skador och plastläckage.
            • Beräkna livscykelkostnaden (LCC): Inkludera inköp, transport, installation, underhåll, reparationer och framtida avveckling. Äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast kan vara kostsamma att demontera och materialseparera, men de faktiska kostnaderna måste bedömas för varje projekt.

            Vägledning vid upphandling

            Kommuner och hamnägare bör nu uppdatera sina förfrågningsunderlag:

            • Ställ funktionsbaserade krav: Specificera bärighet, stabilitet, fribord, beständighet, förankring och säkerhet i stället för att på förhand kräva betongbryggor eller trä- och betongbryggor. Låt tekniskt likvärdiga konstruktioner konkurrera.
            • Förebygg plastföroreningar: Ställ tydliga miljökrav som minimerar risken för spridning av cellplast (EPS/XPS) och mikroplaster. Överväg cellplastfria alternativ som luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) och stålpontoner. Om cellplast används ska dess skydd och beständighet kunna dokumenteras.
            • Kräv teknisk dokumentation: Begär uppgifter om flytmaterial, skydd mot UV-strålning, is och mekaniskt slitage samt möjligheter till inspektion och reparation. OSPAR Decision 2025/02 definierar olika skyddsnivåer i § 1.1 g–i och anger åtgärder i § 3.1.
            • Utvärdera livscykelkostnaden (LCC): Jämför inte enbart inköpspriset. Beakta transport, installation, underhåll, reparationer, livslängd och kostnader för framtida demontering, materialseparering och återvinning.

              Planerar du att köpa en ny brygga?

              Planerar du att köpa en ny flytbrygga eller ersätta äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast? AlfaBryggan rekommenderar att du väljer bort cellplasten redan från början. Våra luftfyllda HD-polyetenpontoner (HDPE) är helsvetsade, UV-stabiliserade och helt utan EPS/XPS. Därmed undviker du risken att cellplast från flytmaterialet fragmenteras och sprids som plastskräp eller mikroplaster i vattenmiljön. Det är ett långsiktigt och förebyggande materialval som ligger väl i linje med miljömålen bakom OSPAR Decision 2025/02. Läs mer i vår guide om flytbryggor, regler, teknik och inköp.

              Vanliga frågor (FAQ) – Om OSPAR 2025/02

              Gäller reglerna för privata bryggägare och mindre båtklubbar?

              OSPAR Decision 2025/02 är bindande för de fördragsslutande parterna, inte direkt för enskilda bryggägare. De nationella åtgärder som införs kan däremot beröra både privata bryggägare, båtklubbar och kommunala hamnar inom OSPAR:s havsområde. Oavsett detta gäller miljöbalkens hänsynsregler för verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön.

              Vad händer om vi inte byter ut oskyddade pontoner till 2031?

              Januari 2031 är OSPAR:s målsättning för utfasning av befintliga pontoner med helt oskyddad cellplast (EPS/XPS), inte ett automatiskt svenskt förbud mot alla äldre flytbryggor. Medlemsstaterna bör införa åtgärder som uppmuntrar utbyte. Eventuella förelägganden eller förbud för enskilda bryggägare måste grundas på tillämplig nationell lagstiftning.

              Är betongbryggor med cellplastkärna förbjudna?

              Nej. OSPAR förbjuder inte generellt betongbryggor eller trä- och betongbryggor med cellplastkärna. Beslutet skiljer mellan oskyddad, delvis inkapslad och helt inkapslad cellplast. Delvis inkapslade pontoner, exempelvis vissa betongpontoner med öppen undersida, får fortsatt användas enligt § 3.1.3. Om skyddet är skadat eller visar tecken på nedbrytning och cellplasten exponeras ska medlemsstaterna kräva reparation eller utbyte enligt § 3.1.4.

              Kan vi reparera en läckande ponton?

              Ja, beroende på skadans omfattning och konstruktionens skick. Enligt OSPAR § 3.1.4 ska medlemsstaterna vidta åtgärder som kräver reparation eller utbyte av skadade, helt eller delvis inkapslade pontoner när cellplasten exponeras. Vid omfattande skador kan byte till en modern cellplastfri HDPE-ponton vara ett alternativ. Valet bör grundas på en teknisk och ekonomisk bedömning.

              Hur påverkar detta andrahandsvärdet på bryggor?

              Äldre betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast kan medföra framtida kostnader för inspektion, reparation, demontering och avfallshantering. Sådana kostnader kan påverka andrahandsvärdet, särskilt om pontonerna är skadade. Det finns dock inget generellt stöd för att alla äldre cellplastpontoner saknar ekonomiskt värde efter 2031.

              Vad är skillnaden mellan OSPAR och HELCOM?

              OSPAR är havsmiljösamarbetet för Nordostatlanten, inklusive delar av Sveriges västkust. HELCOM arbetar med miljöskyddet i Östersjön. Båda organisationerna har åtgärder mot plastföroreningar, men OSPAR:s beslut 2025/02 gäller inte automatiskt i Östersjön. HELCOM har egna rekommendationer och åtgärdsplaner för att minska spridningen av cellplast och annat marint skräp.

              Varför räknas delvis inkapslade bojar som oskyddade?

              Enligt OSPAR § 1.1 i klassificeras delvis inkapslade bojar som oskyddade (non-coated). Detta skiljer sig från delvis inkapslade pontoner, som har en egen kategori i beslutet. Oskyddade bojar omfattas därför av åtgärderna för utfasning, med en målsättning om utbyte inom tre år från beslutets ikraftträdande.

              Gäller kraven även för badplatser i insjöar?

              OSPAR:s geografiska tillämpningsområde omfattar inte svenska insjöar. Däremot gäller svensk miljölagstiftning, bland annat miljöbalkens allmänna hänsynsregler, även i inlandsvatten. Kommuner och bryggägare bör därför förebygga spridning av cellplast (EPS/XPS) och mikroplaster även vid badbryggor, flytbryggor och pontoner i sjöar.

              Vad ska en båtklubb göra första veckan?

              Börja med att inventera föreningens flytbryggor och dokumentera vilka pontoner som innehåller cellplast (EPS/XPS). Kontrollera särskilt undersidor, skarvar och synliga skador. Fotografera och dokumentera eventuella risker för plastläckage. Prioritera nödvändiga åtgärder och upprätta en långsiktig underhålls- och utbytesplan. Det finns inget generellt krav i OSPAR på att alla båtklubbar ska ha en femårig utbytesplan.

              Kommer det finnas bidrag för omställningen?

              OSPAR Decision 2025/02 innehåller inget generellt löfte om ekonomiskt stöd för byte av flytbryggor eller pontoner. Möjligheterna till bidrag beror på vilka nationella eller lokala stödprogram som finns tillgängliga. Kontakta berörd kommun, länsstyrelse eller Havs- och vattenmyndigheten för aktuell information. Bryggägare och verksamhetsutövare har samtidigt ansvar för att följa tillämpliga miljöregler.

              Varför är HDPE- och stålpontoner bättre val nu?

              För att vi kan välja bort cellplasten helt redan vid inköpet! AlfaBryggans luftfyllda, helsvetsade HD-polyetenpontoner (HDPE) och cellplastfria stålpontoner behöver ingen EPS/XPS-cellplast för sin flytkraft. Därmed finns ingen cellplastkärna som kan exponeras vid skador, fragmenteras och sprida plastpartiklar i vattenmiljön. Det är en avgörande konstruktionsskillnad jämfört med traditionella betongbryggor och trä- och betongbryggor med cellplast. OSPAR Decision 2025/02 uppmärksammar riskerna med cellplast och nämner uttryckligen luftfyllda HDPE-pontoner som ett alternativ. AlfaBryggans rekommendation är tydlig: Välj cellplastfria pontoner från början – i stället för att bygga in ett flytmaterial som behöver skyddas under bryggans hela livslängd.

              Vem utför tillsynen?

              Tillsyn enligt svensk miljölagstiftning utförs av ansvarig tillsynsmyndighet, exempelvis kommunens miljönämnd eller länsstyrelsen beroende på verksamhet och tillämpliga bestämmelser. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har en nationell vägledande roll inom sitt ansvarsområde. Enligt OSPAR § 3.1.6 ska medlemsstaterna säkerställa nödvändig övervakning och kontroll, men beslutet fastställer inte i detalj vilken svensk myndighet som ska utöva tillsyn i varje enskilt fall.

              Referensbibliotek: Framtidens marina miljö & OSPAR 2026

              OSPAR-beslutet 2025/02 innebär ett viktigt steg i arbetet mot plastföroreningar från flytbryggor, pontoner och bojar i Nordostatlanten. Beslutet ställer krav på medlemsstaterna att vidta nationella åtgärder mot oskyddad cellplast (EPS/XPS) och uppmärksammar behovet av alternativa flytkonstruktioner, bland annat luftfyllda HDPE-pontoner.

              För att hjälpa kommuner, upphandlare, båtklubbar och entreprenörer att fatta välgrundade beslut har AlfaBryggan sammanställt ett referensbibliotek med OSPAR:s originaldokument, myndighetsrapporter, vetenskapliga undersökningar, branschartiklar och debattinlägg. Materialet ger underlag för att jämföra traditionella betongbryggor och trä- och betongbryggor med moderna, cellplastfria alternativ.

              1. OSPAR & Regelverk

              2. Myndighet & Vetenskap

              3. Media, Debatt & Branschnytt

              Senast uppdaterad: oktober 2026

              Gillade du inlägget?

              Facebook
              X (fd twitter)
              LinkedIn

              Lämna ett svar

              Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

              Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

              Om inläggsförfattaren

              Bild av Christer Ulfvengren
              Christer Ulfvengren

              Christer är VD på AlfaBryggan och en erfaren entreprenör med ett livslångt engagemang för marin infrastruktur. Hans expertis är grundad i både praktiskt finsnickeri och omfattande erfarenhet till sjöss, inklusive fyra Atlantöverseglingar.

              "Mitt mål är att förenkla beslutsfattandet för kunden genom teknisk tydlighet och att ständigt förbättra våra produkters hållbarhet,"

              säger Christer, som drivs av att leverera kvalitet som tål nordiska förhållanden.


              Do you want to hide this popup?