OSPAR-guide: Regler för flytbryggor och pontoner

OSPAR 2025/02 – Komplett guide: Regler för cellplast i flytbryggor, pontoner och bojar – utfasning, inkapsling och tidsplan 2026–2031

Vad är OSPAR Decision 2025/02?

OSPAR är havsmiljökonventionen för Nordostatlanten (inklusive Västerhavet, Skagerrak och Kattegatt), där Sverige är en av 16 medlemsstater (15 länder + EU). Beslut inom OSPAR är juridiskt bindande för medlemsstaterna. OSPAR Decision 2025/02 adresserar specifikt utsläpp av skumplaster (EPS, XPS och andra foamed plastics) från pontoner och bojar. Syftet enligt § 2.1 är att ”förebygga och eliminera plastförorening i OSPAR:s maritima område”.

Fakta: Havsmiljöinstitutets rapport 2025:5

• Problemet: Rapporten bevisar att oskyddad cellplast är en betydande källa till mikroplast i svenska vatten.
• Omfattningen: Över 110 000 flytbryggor i Sverige kan påverkas av de nya forskningsrönen.
• Lösningen: Vetenskapen kräver nu samma utfasning som OSPAR-beslutet föreskriver.
• Ladda ner rapporten här (PDF)

Skyddsnivåer enligt OSPAR § 1.2

Beslutet definierar skyddsnivåer som avgör risknivå och vilka åtgärder som krävs. Här följer den officiella juridiska definitionen kombinerat med en praktisk förklaring för dig som äger eller underhåller bryggor:

• Helt oskyddad (Non-coated): EPS/XPS som är direkt exponerad mot vatten eller luft. Dessa blir otillåtna enligt tidsplanen.
• Delvis inkapslad (Partially-coated): Cellplasten är täckt på ovansidan och sidorna (t.ex. med betong eller plastskal), men undersidan är helt eller delvis öppen. Ovanifrån ser det ut som en skyddad ponton, men underifrån sticker cellplasten fram. Den här konstruktionen fungerar tills sprickor, istryck eller slitage uppstår – då börjar fragment lossna och installationen blir ett akut tillsynsärende enligt § 3.1.4.
• Helt inkapslad (Coated): Cellplasten är fullständigt omsluten av ett tåligt, UV-beständigt och vattentätt material på alla sex sidor. Inget frigolit exponeras någonstans. Detta är den rekommenderade standarden enligt § 3.1.3 och den som ger lägst risk för mikroplastläckage, framtida sanktioner och underhållsproblem.

Tidsplan för implementering (§ 3.1)

Omedelbart krav vid skada (§ 3.1.4):

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som kräver underhåll eller ersättning av oskyddade eller delvis skyddade pontoner och bojar som är skadade. Detta innebär att en sprucken betongponton med läckande cellplastkärna omedelbart blir ett föremål för tillsynsåtgärder.

Bakgrund: Varför regleras cellplast i marina miljöer?

Cellplaster som EPS (expanderad polystyren) och XPS (extruderad polystyren) – ofta benämnda frigolit – har länge varit ett dominerande flytmedium. Materialets miljöpåverkan är dock omfattande; exponering för UV-strålning, mekaniskt slitage, påseglingar och isbildning leder till att cellplasten fragmenteras till mikroplaster (partiklar mindre än 5 mm).

Dessa partiklar absorberas av marina organismer och ackumuleras i näringskedjan. Havsmiljöinstitutets nationella kartläggning, Rapport 2025:5, pekar på att Sveriges över 110 000 flytbryggor, särskilt konstruktioner med EPS/XPS, kan utgöra en betydande källa till spridning av plastfragment och mikroplaster. Rapporten utgör ett viktigt vetenskapligt underlag för regulatoriska åtgärder

Varför EPS/XPS hamnade på agendan

Många flytbryggor i Sverige byggdes under 1970–1990-talen med en konstruktion bestående av betongpontoner med cellplastkärna. Vid leverans ser de robusta ut, men över livscykeln uppstår ofta systematiska problem:

• Exponering: Sprickor och slitage blottar EPS/XPS-kärnan.
• Spridning: Fragment och plastkulor lossnar och sprids i ekosystemet.
• Hantering: Vid skrotning är kombinationen av betong, cellplast och beslag svår och dyr att destruera.

AlfaBryggans engagemang: Från vision till lagstiftning

Införandet av OSPAR-beslutet är kulmen på en 16 år lång opinionsbildning. AlfaBryggan har sedan 2009 varnat för att traditionella betongpontoner med cellplastkärna och öppen undersida fungerar som dolda miljöbomber. Genom debattartiklar i rikspress och direkt dialog med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har vi dokumenterat hur dessa konstruktioner vittrar sönder långt innan de ser uttjänta ut på ytan.

Att OSPAR nu i § 3.1.3 uttryckligen uppmanar länder att ”stödja användningen av helt inkapslade pontoner där det är möjligt” bekräftar att vår tekniska inriktning mot HDPE- och stålpontoner nu utgör den juridiska och miljömässiga standarden. Läs mer om tekniken bakom våra miljögodkända pontoner.

Vår unika position på marknaden

AlfaBryggan är idag den enda leverantören i Sverige som kan erbjuda 100 % OSPAR-kompatibla system i både stål och HDPE. Medan andra aktörer i branschen börjar utreda hur de ska kapsla in föråldrad teknik, har vi redan färdiga och beprövade lösningar för framtidens hamnar.

Geografiskt ansvar: OSPAR, HELCOM och insjöar

OSPAR-konventionen reglerar den marina miljön i Nordostatlanten, inklusive Västerhavet, Skagerrak och Kattegatt – alltså Sveriges västkust. Kraven i OSPAR Decision 2025/02 gäller därför direkt för dessa vattenområden. För Östersjön gäller OSPAR-beslutet inte formellt, men genom HELCOM (Östersjökonventionen) förväntas harmoniseras och anpassas motsvarande krav.

HELCOM:s Regional Action Plan on Marine Litter innehåller redan åtgärder mot marin plastförorening, och OSPAR:s nya beslut om cellplast i pontoner och bojar kommer i praktiken att få genomslag även i Östersjön via gemensamma mål och rapportering mellan de två konventionerna. För insjöar och inlandsvatten finns ingen direkt internationell konvention som OSPAR eller HELCOM.

Däremot driver nationella miljömål i Sverige (särskilt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetet mot mikroplaster i vatten) att många kommuner, länsstyrelser och upphandlande myndigheter nu tillämpar samma eller liknande kravställning även i sötvatten. Det innebär att en brygga eller ponton som är ”på gränsen” enligt OSPAR-logiken idag ofta riskerar att bli en merkostnad vid nästa upphandling, tillsyn eller miljökontroll – oavsett om den ligger vid havet eller i en insjö.

Viktigt att notera: Även bastuflottar omfattas som flytande konstruktioner när de innehåller EPS/XPS fragmenteringsfria flytelement enligt OSPAR. Läs vår specifika guide om detta här: Bastuflotte regler 2026 – Bygglov och OSPAR-krav.

Sammanfattningsvis:

• Direkt bindande → Västerhavet/Skagerrak/Kattegatt (OSPAR)
• Harmoniserat och förväntat → Östersjön (via HELCOM)
• Indirekt tillämpat → insjöar och inlandsvatten (via nationella miljömål och kommunal/länsstyrelsetillsyn)

Detta skapar i praktiken en alltmer enhetlig kravbild över hela landet när det gäller cellplast i flytbryggor och pontoner.

Ansvar för tillsyn och efterlevnad

I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten (HaV) den centrala ansvariga myndigheten för implementering av OSPAR-beslut, inklusive OSPAR 2025/02. HaV företräder Sverige i OSPAR-konventionen och leder arbetet med att översätta internationella åtaganden till nationella åtgärder, bland annat genom havsmiljöförordningen och miljökvalitetsnormer för havsmiljön.

Den operativa tillsynen över efterlevnad av kraven för marina installationer som pontoner och flytbryggor utförs normalt av kommunens miljönämnd (kommunal tillsynsmyndighet) eller länsstyrelsen i det berörda länet. Detta baseras på miljöbalken och HaV:s föreskrifter om havsmiljö.

HaV ger vägledning och samordnar, medan lokala myndigheter hanterar konkreta tillsynsärenden, inspektioner och eventuella förelägganden vid brister (t.ex. läckage från skadade pontoner). Detta framgår bland annat av HaV:s roll i OSPAR-implementering och i nationella rapporter om havsmiljöåtgärder.

Ansvar på båtklubbar

Båtklubbar omfattas av nationell miljölagstiftning, särskilt miljöbalken, genom vilken Sverige implementerar sina åtaganden enligt OSPAR-beslutet.

På en båtklubb är det styrelsen som helhet som bär det juridiska ansvaret för att föreningen följer gällande miljölagstiftning, särskilt miljöbalken och eventuella tillsynsbeslut från myndigheter. Dessa nationella regler utgör den juridiska implementeringen av Sveriges åtaganden enligt OSPAR-beslutet.

Operativt kan styrelsen delegera det praktiska ansvaret till exempelvis ordförande, hamnansvarig eller bryggansvarig, men det övergripande juridiska ansvaret ligger kvar hos styrelsen som företrädare för föreningen.

Vid tillsyn eller förelägganden riktas kraven normalt mot föreningen som juridisk person, inte mot enskilda medlemmar. Detta följer av miljöbalkens bestämmelser om verksamhetsutövarens ansvar (kapitel 26–29) samt myndigheternas tillsynsansvar.

Ekonomi och Livscykelanalys (LCA)

Att välja rätt lösning från början minskar både miljöpåverkan och framtida kostnader. Gamla betongpontoner med cellplastkärna är dyra att hantera vid skrotning; miljöhanteringen kan öka destruktionskostnaden med 100 % och mer jämfört med rena material.

Vad ska bryggägare och kommuner göra nu?

1. För befintliga anläggningar

• Inventera: Kartlägg vilka pontoner som innehåller EPS/XPS och hur de är skyddade.
• Dokumentera: Fotografera skicket (särskilt sidor under vattenlinjen och skarvar).
• Åtgärda: Reparera skador snabbt. Trasiga pontoner med exponerad cellplast är det primära fokuset för tillsynsmyndigheter.
• Planera: Upprätta en plan för utbyte före 2031. Att vänta tills ett haveri sker blir alltid dyrast.

2. Vid nyproduktion eller ombyggnad

• Välj framtidssäkrat: Undvik konstruktioner med exponerad cellplast för att slippa framtida omställningskostnader.
• Ställ krav: Mandatera livscykelperspektiv, fullständig dokumentation och 100 % inkapsling i upphandlingen.
• Ekonomi: Inkludera kostnaden för miljöriktig destruktion. Gamla betongbryggor med cellplast kan kosta 100 % och mer att skrota på grund av miljöhanteringskrav.

Vägledning vid upphandling

Kommuner och hamnägare bör nu uppdatera sina förfrågningsunderlag:

• Ställ krav på 100 % cellplastfria pontoner.
• Ställ krav på 100 % inkapsling: Mandatera ”Coated” enligt OSPAR § 1.2.
• Specificera flytmedium: Kräv dokumentation på hur cellplasten skyddas mot is, UV och mekaniskt slitage över hela livslängden.
• Utvärdera destruktion: Inkludera kostnaden för framtida miljöriktig skrotning i kalkylen.

Planerar du att köpa en ny brygga?

Se till att du väljer rätt teknik från början så att din investering är framtidssäkrad och laglig även efter 2031. Se vår omfattande guide här: Vad är en flytbrygga? Guide om regler, teknik och inköp.

Vanliga frågor (FAQ) – Om OSPAR 2025/02

Senast uppdaterad: februari 2026